Reality sucks

Ny lista, nytt år, ny katt

Eftersom jag är hooked på listor länkar jag till den här artikeln i Wired - tio teknologiska genomslag under 2008. Min personliga favorit, både vad gäller personliga intressen och rent arbetsrelaterade (det elektroniska biblioteket), måste vara den flexibla bildskärmen, som kan vikas lite hur som helst. Som är utvecklad med hjälp av USA:s militär, men det var ju Internet också, så det kanske man kan stå ut med.

Med flexibel bildskärm blir det ungefär som en tidning i pappersformat. Hur häftigt som helst om man är intresserad av e-böcker – äntligen elektroniska böcker som kan läsas som en pappersböcker. Skillnaden ligger ju i det elektroniska mediets överlägsna möjligheter, t.ex. vad gäller kommentarer (utan att förstöra boken), sökningar i i text (som görs betydligt snabbare och mer exakt än vad man kan göra med ett register), länkar, etc.

Det kommer att bli sweet pancake när detta förverkligas nästa år. Plus att både Lost och Heroes kommer med nya säsonger nästa år, för att toppa det hela med lite strössel. Nu kommer i och för sig Ipred och annan idioti också, men vafan …

Andra roliga saker är The Memristor, USB 3.0 och Googles operativsystem för mobiltelefoner, Android, som dessutom bygger på linuxkerneln.

Och så gillar jag Wikipedias utveckling, men det har ju förstås inte med denna artikel att göra.

Det var det, årets sista inlägg. Nu blir det whisky, böcker och kattvakt. Hörs nästa år.

Awesome fucking search engines. Eller nåt.

Ny lista: de 50 mest awesome (enligt artikeln i Best Colleges Online i alla fall) sökmotorer som bibliotekarier bör känna till. Jag kände till sju. En del av dem är ganska gulliga faktiskt. Se även länk till höger i min diigosamling.

Nu fick jag dessutom en jättebra idé! Om man som jag är utled på det fantastiskt tråkiga barnprogrammet Thomas the tank engine kan man ju skapa ett nytt fräscht koncept för 2000-talet  – Thomas the search engine! Varje dag får man följa hans upptåg med felaktiga sökfrågor (”menade du: koprofag?”), utdaterade sidor, ”vuxenmaterial” etc. Det är fan en guld-idé! Kom ihåg var ni hörde den först!

Fokus! Fokus!

Jag har ändrat fokus på uppsatsen fler gånger än Alice säger ”I say” nere i kaninhålet, men nu kanske det håller. Semiologi. Roland Barthes. Webbsemiologi. Pseudosignifierare. Kvasitecken. Dokument. Webben.

And all that jazz.

Ett förslag. Men det refuserades.

Theoretical introduction to semiotically driven domain-analysis, for use outside of scientific subject knowledge

Constructing the ’semantic web’ – one example of

the need for semiotics in domain-analysis of the world wide web

 

-

 

Hjörland’s and Albrechtsen’s domain-analysis paradigm in LIS aims at understanding different scientific subjects (for example ‘Law’), with an LIS perspective in mind. The theory however is not, in it’s present form, applicable to immaterial subjects like the world wide web, and one reason for this is its lacking in semiotic foundation; the knowledge of how to retrieve and analyze signs, significations and symbols, which is imperative for understanding the semantic web. With a case study concerning the search engine ‘Hakia’, I will present a major shift in domain-analysis, toward a semiotic and semantic a priori understanding of immaterial subjects concerned with the WWW.  

Livet är en sand som i ett timglas rinner

Trumsolo, feberyra, och en ny foobar, samt en liten winamp i papperskorgen, och en liten dator på posten. Inte illa.

Fan, ingen riktig inspiration, va?

—————————

Dagens Allan:

Vattkoppor, kikhosta.  

Mat och hyra och man lever jäms med rumpan.  

Missnöje, urtråkigt.  

Du blev sur och jag blev likadan

Upplägg pro memoria

”I turn to look, and everywhere the world is dead”

Uppsatstråkigheter nedan.

- – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - -

Upplägget blir kanske sålunda: 

Inledning, begreppsförklaring allmän (10)

Introduktion till domänanalysen, framför allt med fokus på dess användning av semantiska och kritiska teorier (i) (10)

Introduktion till semiotiken – viktiga begrepp, Baudrillard, postmodernism.

Viktiga namn: Peirce, de Saussure (ii) (10)

Tidigare forskning (i) (5)

Tidigare forskning (ii) (5)

Analys: utveckling av domänanalysen (30)

Resultat och slutsatser (5 = 75)

- – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – - – -

Ska förrresten köpa en Asus eee pc, så att jag kan arbeta i Athen den månaden jag är borta. Kan vara bra att ha vid andra tillfällen också. Har hittat den för 1900,-, men finns säkert billigare någonstans. Kan vänta ett tag och vänta på att den går ned i pris.

Är för övrigt för tillfället djupt involverad i praecipiastudier. Se vidare min översättningsblogg.

I övrigt inget. Inget alls. 

Uppsats, del iii

Autoreferent: En (kulturell) symbol som inte hänvisar till något verkligt fenomen eller begrepp, utan som endast hänvisar tillbaka till det åsyftade begreppet. 

Symbolen, säg ‘informationsamhälle’, hänvisar inte till något som verkligen existerar; däremot hänvisar det till den bild vi har av begreppet ‘informationssamhälle’, ett begrepp som i sin tur är beroende av sin egen definition av sig själv.*

Själva autoferenten är inget nytt – Baudrillard använde det hela tiden, mest i form av simulacra och simulering. En autoreferent skiljer sig dock från ovannämna begrepp på vissa punkter.

Mer om detta senare. Nu ska bebis ha mat. Min son också.

*Detta förutsätter förstås att man tror att begreppet ‘informationssamhälle’ inte har någon koppling till ett verkligt fenomen

Uppsats, forts. Eller; det en saknar, det ska en ju ha …

Ju mer jag tittar på det, desto mer verkar det som om Hjörland oh Albrechtsens domänanalysperspektiv saknar den semantiska, eller semiotiska överbyggnaden. De två disciplinerna nämns, ex. i Domain analysis in informations science (2002), men endast som komplement till de övriga 10 elementen, som sägs bygga upp det domänanalytiska perspekivet. Semiotik, inte endast i form av databassemantik, diskursstudier &c., måste betraktas som det övergripande elementet ur vilket de andra elementen hämtar näring.

Vid en genomgång av semiotikens förtjänster, kan jag här passa på att introducera autoreferent-begreppet, såsom särskilt viktigt vid domänanalys inom sam/hum, till skillnad från begrepp som hellre används inom nat/tek. Det biblioteksvetenskapliga perspektivet betonas således i uppsatsen, vilken annars är generell för det informationsvetenskapliga området.

Forts. följer.

——————-
Dagens Allan:

”Ser du stjärnan på himmelen där
som så vänligt blinkar i den höstliga kvällen
okänd för astronomer den är
nog är det förvånande omständighet

Sov du människa och käraste vän
glöm de falska stjärnor som på himmelen vandra
människan liknar dock människor än
liksom stjärnan, stjärnorna på himmelen”

The F to the R to the A

Och just det, citaten i tidigare blogginlägg var tagna från Hagakure samt Matrix. Så att jag inte får problem med FRA-nissarna eller what not.