Böcker galore!

Just nu hänger jag mest på www.manybooks.net där man kan ladda ned gratis böcker. Jag laddade ned H.P. Lovecrafts The Call of Cthulhu och Bröderna Grimms Sagor. Och många fler. Annars finns Internetarchive. Lika samma. Och så Google Book Search om man vill, men då blir det till att läsa i webbläsaren, så den tänker jag inte ens länka till.

Mitt elektroniska bibliotek växer sig allt större; just nu har jag ett antal Barthesböcker där, Lovecraft som sagt, Lewis Carroll, olika encyklopedier, m.fl. Faktiskt kan jag ju räkna upp dem, men jag nöjer mig med titlarna:

• An elementary language of the Sanscrit language
• Peirce’s theory of signs
• Art & Obscenity
• Art & Intention
• Art in it’s time
• Roland Barthes
• The magic prism – the philosophy of languages
• Cyborgs and Barbiedolls
• Dictionary of languages
• Encyclopaedia of  Theology
• The public domain
• Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet – en kunskapsöversikt
• The call of Cthulhu
• Bröderna Grimms sagor
• Are we living in a computer simulation?

Och så några fler som jag inte hittar just nu. När jag har tid så ska jag SAB- och Deweyklassificera dem. Okej, det var inte jättemånga precis, man jag har ju just börjat samla.

Av värde för alla bibliotek: från CNET reviews kommer en lista på top 10 forskningsredskap, inklusive universitetsbiblioteksfavoriter som webbversionen av Encyclopaedia Britannica och Google Scholar. Samt min egen favorit Diigo, så klart. Konstigt nog fanns inte Zotero med, men jag tycker i och för sig inte om den särskilt mycket. Den har blivit supportad av Uppsala universitet, men jag ser inte riktigt fördelarna. Visst, den sparar metadata and what not, men bara om man är inne på en sida som stöder detta, som Libris‘ katalog exempelvis. Men det är betydligt enklare att komma ihåg boken eller verket eller sidan på andra sätt – med diigo t.ex., eller evernotes, &c.

Jag är ruskigt mycket inne på listor nu märker jag. Nu ska jag scanna nätet efter fler!

Word up.

Om GNU/Linux på bibliotek

Linuxloggan

Xubuntu fungerar fortfarande utan problem, men däremot gick det inte med Ubuntu. För lite RAM för att ens kunna starta skivan. Eller också var den felbränd.

Edit: Jo, Ubuntu fungerade trots allt, men det gick lite långsammare. Uppstartstiden blev mer än dubbel, och jag var tvungen att stänga av alla effekter för att det skulle gå hyfsat snabbt. Då kändes det inte lönt.

I vilket fall som helst så håller jag mig nog till Xubuntu på den här gamla traktorn, känns säkrare. Hade ju varit helt tokigt fel att tvinga på den högpresterande OS; lite skönt ska den väl få ha på ålderns höst. Och varför använder inte bibliotek GNU/Linux-baserade operativsystem. Fatta vad mycket pengar man kan spara (och besparingar är ju en ledstjärna i bibliotek idag, har man ju hört). Dessutom finns ju kompatibilitetsproblem med MS-produkterna – jag var på ett bibliotek och skulle skriva ut ett arbete, men de hade endast MS Word installerat. Och den vill inte alls erkänna .odt-filformatet. Hade de haft OpenOffice däremot så hade man kunnat använda .odt eller .doc, efter behag. Till yttermera visso hade man fått uppdatera operativsystemet gratis när den nya versionen släpps varje halvår. Jag vet inte, för mig känns det som om det bara finns fördelar med Ubuntu eller Xubuntu på bibliotek – de flesta användare använder ju datorerna till a) sökningar på webben b)mailkoll på webben c)utskrift av dokument d)allmän surf på webben och e)sökning i bibliotekskataloger.  Allt detta hade ju gått utan problem med (X)ubuntu. När jag blir kung på biblioteket så är detta det första jag ska ändra. Ja, bortsett från att jag hade bytt namn till infotek istället. Jo, jag vet att det redan finns på helt andra institutioner, men vi kan reclaima benämningen.